~ The Hunger Games (Fullt, påbörjat)

OOC; Kommer vara rätt seg med att svara, eftersom att jag tycker att det är jobbigt att rollspela när det är så många som skriver, haha. x)

((OOC: Är det ok om man typ..liksom inte är med och rollspelar hela tiden? Har inte tid med att vara inne så jättemycket just nu, men jag ska försöka att hålla mig uppdaterad iaf. ))

EMELESEL skrev:

((OOC: Är det ok om man typ..liksom inte är med och rollspelar hela tiden? Har inte tid med att vara inne så jättemycket just nu, men jag ska försöka att hålla mig uppdaterad iaf. ))

OCC; Jodå, det är helt okej. Klart att man har ett liv utanför rollspelet också.

Clovely skrev:

EMELESEL skrev:

((OOC: Är det ok om man typ..liksom inte är med och rollspelar hela tiden? Har inte tid med att vara inne så jättemycket just nu, men jag ska försöka att hålla mig uppdaterad iaf. ))

OCC; Jodå, det är helt okej. Klart att man har ett liv utanför rollspelet också.

Okej. I know :]
Bara det att jag kmr att ha väldigt mycket just nu, skola och andra aktiviteter

Glasröret för henne uppåt, mot arenan. Nervöst knyter Pearl nävarna, redo att spurta mot Ymnighetshornet så fort de sextio sekunderna gått.
Ljuset som slår emot henne gör att hon måste kisa. Men så fort synen blir som vanligt ser hon sig vilt omkring, så hennes mörka hår studsar runt hennes huvud. Några meter ifrån Ymnighetshornet sträcker en stor grön skog ut sig.
Pearls blick flyttar sig mot cirkeln utav ungdomar. Hon fnyser. Ingen av de där ska få ta åt sig segern.
Det är Pearl som ska vinna. Både för sig själv och sina avlidna bröder.
När hon spejar ut över alla de saker som väller ur Ymnighetshornet får hon syn på en bunt knivar inte långt från den silver liknande behållaren.
Pearl väntar på gonggongen. Hon tänker springa efter knivarna och sedan möta upp med de andra karriäristerna. Pearl tänker vinna det här.

(jag kan inte vara med XD, så jag hoppar av tyvärr eller så får ngn döda mig, jag hinner inte vara med, och jag kommer missa allt då.)

Clove skrev:

(jag kan inte vara med XD, så jag hoppar av tyvärr eller så får ngn döda mig, jag hinner inte vara med, och jag kommer missa allt då.)

OOC; Alright, men jag kan ta bort dig från listan om du vill? Vi kan räkna din karaktär som en "död" spelare.. Du får gärna döda din egen karaktär om du vill, alltså rolla att den dör. xd

Det var bara 42 sekunder kvar tills spelen skulle få sin början.
Amanda betraktade dem andra deltagarna ur ögonvrån. Vissa var korta andra var långa men alla såg väldigt kraftiga ut.
Hon lät blickan vandra mot den vackra skogen där hon skulle visa vad hon kämpat för i över fem år.
Nu var det bara 19 sekunder kvar innan spelen skulle börja.
Amandas hjärta började dunka snabbare och snabbare för varje sekund som gick.
Kom igen nu Amanda det här klarar du!

((Det här kmr att låta creepy, men är det nån som känner att den gärna vill döda Jack? Jag hinner helt enkelt inte vara med i rollet. Har väldigt mycket i skolan just nu, och annat. Så, döda honom gärna om ni har lust, haha... XD))

(ooc: Jag vill^ )

Alice svettades, det kliade i fingrarna och hon kände sig obehaglig i magen.
Snälla spy inte! För att försöka återfå lugnet hon knappt haft förut vände hon sig mot David, pojken från hennes distrikt. Alice hann uppfatta att han mimade någonting men hon såg inte vad. Det såg ut som han önskade henne lycka till. Alice mimade samma sak tillbaka, och följde sedan hans blick mot det han tittade på. Knivarna. Det skulle inte vara så pjåkigt att ha dem i handen när jag springer härifrån, tänker hon. Men när hon ser sig om märker att det är några som är villiga att slåss om dem, precis som David. Så... medan dem bråkar om knivarna... fortsatte hon tänka. Så märker de inte när jag tar...Alice såg sig snabbt omkring och såg ett silvrigt smalt svärd stå lutat mot ymningshornet. ... Så kommer ingen märka att jag tar svärdet. Nu hade hon en plan i alla fall. Hennes puls ökade för varje andetag, det var snart dags. Så hon gjorde sig redo för ett språng.

(OOC: Hoppas det var okej att jag skrev, det var ju ingen annan som skrev )

(OOC: Men.. är det ingen som vill skriva? )

(ooc: Jag vill fast då vill jag skriva när dom 60 sekunderna är klara^^ ((evdnh)) )

OOC: Vad har hänt? *Efter*
Men jag har helt enkelt inte haft lust att rolla..

(ooc: vi står fortfarande på plattorna Marvs )

(OOC: Jag har inte varit inne på det här ämnet på jättelänge, så jag trodde att ni hade kommit bort från plattorna. Men okej, nu är jag lusn. Fast, vem ska fortsätta? )

OOC: Jag kan skriva. Trots att ämnet är inaktivt. Detta sög. Men det duger. ._.

Duncan stod stelt och stirrade ut emot ymnighetshornets öppning. Skulle han ta sig dit eller skulle han dödas på momangen? Nej, han fick inte tillåta sig själv att tänka så. Det bara gick inte. Han var en karriärist. Han fick inte stupa första dagen. Duncan skulle vara tvungen att hålla sig vid liv, i alla fall längre än de flesta andra, för att inte skämma ut sitt distrikt. Det fick som sagt inte ske. Duncan räknade sekunderna, snart skulle han vara tvungen att kasta sig rätt in i blodbadet. Det kändes meningslöst att memorera omgivningen, så han höll blicken fastspänd vid ett långt silverspjut. Det skulle kunna bli hans räddning. Bara han fick tag i det så skulle han kanske överleva.

(OOC: Fortfarande ingen som vill skriva efter att vi kommit bort från plattorna...! :/)