I know you love me, but only one coms out(THG, först till kvarn)

Jack är en av de första vid Ymningshornet och han grappar tag i ett långt svärd, två knivar och två ryggsäckar, en får plats på hans arm och den andra åker upp på ryggen.
Han känner något vasst i sin axel och slungar svärdet bakåt utan att släppa det. Han känner hur något sprutar mot hans nacke och hur det rinner blod längst med ryggen.
Han vänder sig om och drar ur svärdet ur angriparens bröst. Det var en flicka från distrikt 3 och hon faller ner på marken.
Jack kollar sig omkring efter fler vapen och får tag i en kastyxa och rep.
Mira! Han hade nästan glömt bort henne. Han kollar sig omkring. Hon får inte skadas, han måste försvara henne. Folk skriker och några ligger på marken. Flickan som han förmodligen dödade håller hårt om sin kniv, och han böjer sig fram för att ta den.
Då hugger flickan med sin sista kraft kniven mot hans arm men missar och stirrar upp i luften och suckar för sista gången.
Jack bänder loss kniven och kollar sig omkring efter Mira.

Mira kommer fram fortare än vad hon trodde hon skulle göra till ymninghetshornet, hon får tag en båge och en kniv. Hon får upp bågen på ryggen och gör sig redo för att springa ut mot skogen, hon hör skrik och ser i ögonvrån hur folk faller ner på marken, rullar runt eller springer för sina liv. Hon vänder sig om och krockar rakt in i en tjej från distrikt 11, hon tittar rakt in i hennes ovänliga ögon. Helt plötsligt hoppar tjejen på henne och Mira trycks ner mot marken och bågen trycker in i ryggen. Hon får tag i den lilla kniven och försöker skydda sig från tjejens huggande genom att sticka in kniven i armen på henne. Hon kommer loss och börjar snabbt backa bak innan tjejen hinner fatta vad som hänt.

Innan Mira hinner iväg ser hon tjejen komma upp mot henne igen, hon försöker fort få upp en pil och en båge men hinner inte och faller snabbt till marken igen. Denna gången utan bågen på ryggen så dom börjar rulla runt och tjejen från distrikt 11 försöker fortfarande hugga henne, hon lyckas dock hugga henne rakt i benet så Mira ger ifrån sig ett högt skrik innan tjejen hugger henne en gång till i benet.

Jack ser att flickan från 11 attackerar Mira.
Rent reflexmässigt springer han mot henne och den andra flickan, tar tag i flickan och försöker dra loss henne från Mira.
Han slår henne med knivskaftet, han vill inte döda mer än nödvändigt.
"Släpp henne!" han nästan skriker när han försöker dra loss flickan från 11 från Mira. "Släpp nu!"
Han ger henne ett hårt slag i huvudet med knivskaftet och hoppas att flickan blev skadad.

Mira ser lite suddigt när en kille drar bort tjejen från distrikt 11, antingen vill han döda henne själv eller så vill han hjälpa henne. Hon blinkar bort det suddiga från ögonen som fyllts av tårar på grund av smärtan som uppstod när kniven åkte ner i hennes ben två gånger. Hon ser att det är Jack och helt plötsligt ramlar tjejen från 11:an ner på marken. Mira tittar rakt upp och sätter sig upp, hon kan fortfarande röra benet även fast det gör ont, hon är van vid smärta. Hon ställer sig skakit upp, tar upp bågen och den kniven innan hon tittar på Jack och signalerar att dom borde ta sig till skogen. Hon tar tag i hans hand och börjar halv springa med smärtan i benet mot skogen.

Adrenalinet gör så hon inte tänker på att ens titta på såret förrens hon och Jack är i säkerhet, hon hoppas att han inte har någon baktanke med detta.

Jack springer med Mira mot skogen. Svärdet droppar fortfarande av blod från flickan från 3:an.
"Gick det bra?" Jack försöker att prata så tyst som möjligt med Mira så att ingen märker att de smiter.
Han inspekterar snabbt hennes vapen och såret i hennes ben.

Mira tittar flåsande upp på Jack när hon stannat. Hennes ben pumpar av smärta och hon sätter sig ner på en sten bakom en buske för att inte synas. " Ja, det gick bra. Tack för att du, räddade mig, varför gjorde du det ens ... är inte jag bara ett av dina "hot" på jakten på överlevnad? " hon tittade på Jack och väntade lugnt på ett svar.

Jack harklade sig och kände hur rodnaden spred sig i ansiktet.
"Jag... Jag vet inte riktigt." Han kan ju inte säga att han är kär, även om det säkert skulle kunna hjälpa dom i Spelen.
Jack önskar just i detta ögonblick att någon skulle döda honom så att han slippper se Mira framför sig. Vackra, söta, underbara Mira.
Han ler ursäktande och är säkert tomatröd. Kamerorna zoomar säkert in honom och Mira just nu.
"Vi kanske ska gå till skogs och hittar ett gömställe. Sedan kan vi lägga om ditt sår."
Plötsligt kommer han ihåg att han själv har ett på axeln. Kniven hade inte huggit så djupt, och det hade slutat rinna nu.

Mira tittar på Jack som börjar spamma lite och hon tror hon kan urskilja en liten rodning som sprider sig i hans ansikte, hans leende är fint och hon ler tillbaka. " Jo, det borde vi nog, vi kan lägga om ditt sår med som du har fått på axeln". Hon reste sig upp och tittade bort mot skogen.

Mira undrade vad alla andra tänkte just nu ,alla framför programmet, alla andra deltagare, vad Jack tänkte och hennes familj. Hon ville inte vara här, men vem ville egentligen det.

Jack nickar. "Okej."
Han börjar långsamt gå och väntar på att Mira följer efter. Det är varmt och solen gör ju inte saken bättre.
Men det är säkert svalare inne i skogen där träden skuggar.
"Vi behöver nog inte lägga om mitt sår."
Jack gör ett halvhjärtat försök att torka av svärdet mot marken men lyckas inge vidare, visst försvinner en del men inte allt.

*Petar upp så sovsvampen skriver snart*

" är du säker på att såret inte behövs läggas om?" Mira tittade på Jack. Solen stekte och hon knäppte upp sin Jacka. " Vi borde leta efter vatten med. ", hon suckade och tittade ner på sitt ben där blodet fortfarande var färskt.

"Jag är säker på att det inte behövs. Kom så går..." Jack hinner inte säga mer förren någon slår till honom så han faller ihop.
Det bultar av smärta i magen och ryggen på Jakc och något varmt, sött och klibbigt har runnit ner i hans mun.

Mira hinner inte ens reagera förrens en kille från distrikt två 2 står och stirrar henne i ögonen, hon tänkte inte fly, hon ville inte lämna Jack. Hon backar och inser att killen skiter i Jack så länge han ligger där so hon börjar springa bort, hennes ben gör ont och hon är nära på att ramla i varje steg, killen förföljer efter henne och kastar ett spjut men missar. Hon andas ut och tittar snabbt bak, hon ser att han snubblar så hon tar fram sin båge och skjuter han.

Hon går fram till han och inser att han är död, sakta med säkert smyger hon tillbaka till platsen där Jack är. " Jack! ", hon sätter sig ner och hjälper han att komma upp i sittande ställning.

Jack hostar ut en blandning av blod, slem och saliv.
Han ler lite svagt mot Mira.
"Är vi döda?" frågar han henne. "Vi är det eller hur?"
Han hostar en gång till och ler igen. Världen snurrar och han har svårt att se Mira.

Mira tänker på hur kamerorna zoomar in på den halvt döende Jack och hon själv som sitter och inte har en jävla aning om vad hon ska göra. Hon tar sin jackärm och torkar bort blodet från Jacks mun. " Vi är inte döda än Jack, inte än. " Hon tittar på Jack, och säger försiktigt i hans öra, " jag kommer inte låta dig dö nu heller ".

Jack ler och spottar ut det sista av blodet.
Ryggen och bröstet värker och det dunkar hemskt i hans vänstra tinning.
Han reser sig försiktigt upp. "Kom, vi... måste gömma... oss. I skogen..."
Jack pekar och tar ett försiktigt steg. Hela världen snurrar runt men han envisas med att ta ett steg till.

Mira hjälper Jack genom att låta han stötta sig mot henne, hon hör en till kanon och fortsätter att gå segt med Jack mot skogen. Som tur är är skogen inte långt borta och tillslut kan både Jack och Mira sätta sig ner på var sin sten eller marken och pusta ut. " Vart har du ont? " , mira hade helt glömt bort sitt egna ben som bultade av smärta, alls som gällde nu var Jack.

"Här" Jack pekar på vänster tinning. "Bröstet och ryggen gör också ont."
Jack kränger av sig ryggsäcken som han hade glömt att han hade.
"Vi... kanske ska kolla... igenom den... efter något använd...bart?"
Han öppnar de två facken i ryggsäcken och börjar kolla lite smått.
"Mat!" Han ler stort. "Och någon... form av salva, jag tror det hjälper... mot sår." Han hostar lite igen men inget blod kommer.

Mira tittar medlidande på Jack, och ser när han tar upp mat som han hittar i väskan. Hon ler, hon börjar bli ganska så hungrig nu. " Vi kanske borde smörja på salvan där du har ont? ", hon ränker på sitt ben som såret börjar kännas mer och mer, men hon tänker bort tanken om att hon borde med ha lite salva. " Du är viktigast", säger hon lite tyst. Hon har ingen aning om Jack hörde det eller inte.

"Okej, men du först." Jack räcker över burken mot Mira samtidigt som han fortsätter leta efter saker i väskan. Sovsäck, två solglasögon, mera mat, vatten. Ett litet tält.
"Kolla, vi fick så vi klarar oss i flera dagar!"
Han tar sedan bort den lilla väskan från armen och kollar igenom den. Medecin, hela den lilla väskan var full av medecin.

" Vi verkar ju ha gott om medicin i alla fall", Mira tittar på Jack och börjar smörja på salvan lite lätt på sitt sår på benet. Det svider till och hon biter sig själv i jackarmen. Hon lägger sedan undan salvan igen och puttar lite lätt på Jack. " Din tur att smörja in dig med salvan där du har ont". Mira tittar allvarligt på Jack, hon vill inte att han ska ha ont.

Jack tar salvan och smörjer in tinningen och axeln.
"Jag tror att det var meningen att karriäristerna skulle ha dom här väskorna." Han kollar på Miras allvarliga blick och packar ner allt i väskorna igen.
"Vi borde ta oss längre in och hitta ett bättre ställe att gömma oss på inför natten. Karriäristerna jagar ju då."
Han kränger på sig väskorna och ler mot Mira. Underbara Mira, problemet återstod dock: Skulle han våga berätta? Han ville ju så gärna, men han visste ju inte om hon känner likadant. Det skulle nog vara pinsamt om han erkänner att han är kär, och hon inte är kär tillbaka.
Han sträcker fram sin hand. "Ska vi gå?"

Mira tar Jack's hand och säger sakta och ganska tyst " Jo, vi borde gå och hitta någon stand att gömma oss för natten, och kanske sova lite med, börjar bli ganska trött". Mira börjar gå lite lätt och tittar bak för att se om Jack kommer med, även fast hon håller hans hand vill hon verkligen se så han är med, hon vill inte vara själv.

<P>Jack börjar gå med Miras hand i sin. Fåglarna kvittrade svagt ifrån träden och han undrar om dom var på bild nu. Men det är nog inte så. Blodbadet håller säkert på fortfarande och det är oftast där man filmar först.</P>
<P>Han undrade vad hans mor tyckte när hon fick se honom döda flickan från trean. Hon måste ha blivit förtvivlad, hon trodde aldrig hennes son skulle kunna göra så. Men det hade han gjort, för kanske en halvtimme eller timme sedan.</P>
<P>Löven i buskarna och träden rasslar och det känns som om han ständigt är förföljd av någon. En mutt kanske? Han visste inte.</P>
<P>Han bara fortsätter gå med Miras hand i sin.</P>

Mira visste inte om han hörde det hon hörde, prasslet som ständigt förföljde dom båda. Hon ville inte tänka på det då det gjorde hon stressad och hon klarade inte av mer stress. Men hon kände sig säker med Jack, det var som om hon var beskyddad även fast hon hade en stark känsla av att han skulle döda henne, så småning om..